En kväll på stan – lantisvovvarna intog Rålambshovsparken

En kväll på stan – lantisvovvarna intog Rålambshovsparken

Häromdagen begav vi oss till Stockholm. För Müsli är det en nästintill ny upplevelse. Väldigt bra träning för en modig liten valp.

Müsli är modig. Hon är framåt, utforskande och nästan lite väl våghalsig. Som valp, och fortfarande, är Kolja tvärt om. Han är mycket mer försiktig. Medan Müsli kastar sig in i kompostgaller och springer över dem när de ljudligt faller ned på golvet skulle Kolja inte drömma om att välta ett. Flexie är mitt emellan dessa ytterligheter till hundar. Kolja är dock cool i de flesta miljöer och är med husse på upptåg mest hela tiden.

Häromkvällen var det dock dags att vidga horisonterna rejält. Flexie har koll på storstan, hon har ju bott i flera år med oss i Bromma. De andra två däremot, det är gårdshundar till 100 procent. Således hög tid att öva på att vara i stan. Husse jobbade så jag fick äran att ta med mig alla tre i koppel. Stundvis smidigt, stundvis totalt kaos och intrasslade ben.

Miljöträning i flock

Vi knatade ned längs Kungsholmens gator, över bron och till Rålambshovsparken. Nyckelordet för att ha en trevlig stund stavas tålamod. Något jag i livet i stort är väldigt dålig på men med tre schäfrar i koppel finns det inget annat val än att vara här och nu. Nyttigt för både dem och mig men det var helt omöjligt att få upp mobilen för att ta en bild.

Att ens tro att detta skulle vara tillfället för att öva ”gå fint i koppel” vore idiotiskt. Därför hade jag långa koppel och gick på gräset för att inte störa någon annan. Hundarna fick nosa runt och gå i sin egen takt. Nere vid vattnet (mini-sandstranden) fick Müsli känna vatten under tassarna för första gången. Alltså vatten i bemärkelsen ”sjö”. Givetvis kopplad och givetvis bara i vattenkanten. En ny upplevelse som hon tog med ro. Det verkade inte bekomma henne det minsta faktiskt.

Lek i hundrastgård

Sedan strosade vi bort till hundrastgården. Det finns massor av fördelar och nackdelar med sådana. För Kolja är det väldigt positivt att få träffa andra sorters hundar, det blir inte så mycket av den varan ute i skogen. Vi hade tur och det var vettiga hundägare och trevliga hundar på plats. Annars hade vi såklart gått därifrån.

Mest synd var det om Flexie. Hon har äntligen blivit av med sitt bandage men hon måste ta det lugnt ett bra tag framöver så hon fick inte leka med de andra. Hon fattade inte alls varför och stämde upp till schäferkör. Promenaden tillbaka till bilen med alla tre gick betydligt lugnare. Och i bilen hem mot Eskilstuna sov sedan tre nöjda schäfrar.

// Wilda & Müsli med flock

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail