Kastrera hunden – eller inte?

Kastrera hunden – eller inte?
Funderar du på att låta kastrera din hund? I så fall bör du överväga det noga i samråd med din veterinär. Ingreppet är oåterkalleligt och det är inte säkert att det får den effekt du är ute efter.

Kastrerar vi våra hundar alldeles för lättvindigt? Har det blivit ett rutiningrepp för att komma till rätta med beteenden som vi upplever som besvärande?

Svenska Kennelklubben, SKK, oroar sig för att allt fler kastrerar sina hundar och det av andra skäl än rent medicinska. Det är ett hot mot en långsiktig och hållbar avel, speciellt av raser med små populationer, eftersom urvalet begränsas. Förändring av mentalitet ska inte ske med rutinmässig kastration utan genom ett välplanerat avelsarbete. SKK menar också att det vore förödande om den svenska traditionen att utbilda och träna hundar ersattes av kirurgiska ingrepp i försök att göra hundar mer lätthanterliga.

Kastrera hunden – så här går det till

Men visst kan det i vissa fall vara motiverat att kastrera en hund av andra skäl än att undvika sjukdom. Det menar Ann-Sofie Lagerstedt, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– När det gäller arbetande hundar, till exempel jakthundar eller ledarhundar, kan det vara besvärligt med en hanhund som inte koncentrar sig på sitt arbete när det finns löptikar eller andra hanhundar i närheten.

Men när det gäller vanliga sällskapshundar bör man ta sig en ordentlig funderare. Många gånger är kunskapen hos hundägare bristfällig när det gäller för- och nackdelar med kastration, menar Ann-Sofie Lagerstedt.

– Det allra viktigaste att ha klart för sig är att de enda beteenden man har möjlighet att påverka är de som är styrda av hundens könshormoner. Så tro inte att kastrationen löser alla problem. Kanske är det bättre att gå en dressyrkurs. Många gånger räcker det med det för att komma tillrätta med oönskade beteenden.

5 frågor att fundera på om du tänker kastrera din hund

Att det finns hunddagis som kräver att hunden ska vara kastrerad tycker Ann-Sofie Lagerstedt verkar väl drastiskt.

– Det låter dumt att de kan ställa sådana krav. Men samtidigt kan jag förstå dem. Visst kan det vara besvärligt, men det bör ju gå lätt att lösa rent praktiskt i lokalerna med olika rum och olika rastgårdar.

Hundar kastreras av många olika anledningar. Medicinska skäl kan till exempel vara att undvika livmoderinflammation som är en mycket vanlig sjukdom hos tikar. Risken för juvertumör kan också minska om tiken kastreras tidigt, helst före andra löpet. Och på hanhundar kan man med en kastration undvika prostataproblem och förstås cancer i testiklarna.

Men det kan som sagt också vara ett beteende hos hunden som hundägaren upplever som besvärande och vill komma till rätta med, till exempel att den gör utfall mot andra hundar, pinkar in revir i tid och otid eller är väldigt rymningsbenägen.

– Det är viktigt att gå till veterinären och prata igenom varför man vill kastrera sin hund. Skälen ska vara väl motiverade. Man gör ju ett ingrepp som påverkar hunden både fysiskt och psykiskt, säger Anne-Sofie Lagerstedt.

Det är också viktigt att vara på det klara med att det inte finns några garantier för att man får bukt med ett problembeteende genom kastration. Bäst resultat får man enligt Anne-Sofie Lagerstedt med rymningsbeteenden. Men mot till exempel hundaggressivitet är det långt ifrån alltid det hjälper att kastrera.

Avgörande är när i hundens liv ingreppet görs. Har beteendet blivit väl befäst så är det svårare att påverka det. Så när är det egentligen bäst att kastrera?

– Det går bra från 6 månaders ålder, då är hunden psykiskt mogen. Men jag vill inte säga någon övre gräns, det är så beroende av orsaken till ingreppet.

Är man osäker på om en kastration är ett bra alternativ kan man testa kemisk kastration som inte är definitiv. Men det förordas bara på hanhundar (se faktaruta).

Det finns en del biverkningar som kan följa med en kastration. Först och främst själva ingreppet förstås, en operation medför alltid vissa risker, men de är inte så stora, menar Anne-Sofie Lagerstedt. Men det finns annat.

– Det man gör med en kastration är att man försätter hunden i ett klimakterium, med allt vad det innebär, bland annat lägre ämnesomsättning. Hunden går lättare upp i vikt. Pälsen kan också försämras, vilket främst märks på långhåriga hundar. Dessutom kan hunden bli urin­inkontinent. Övervikt, försämrad päls och inkontinens kan drabba både tikar och hanhundar.

Man får helt enkelt hålla igen på fodret så att hunden inte går upp för mycket och riskerar att drabbas av sjukdomar kopplade till övervikt. En del rekommenderar att man drar ner cirka 30 procent på fodret eller går över till specialfoder för kastrerade hundar. Den eventuella urininkontinens som hunden kan drabbas av finns det medicin emot. Men att låta göra ett ingrepp på en frisk hund som sedan behöver medicin resten av livet kanske inte alla hundägare känner sig helt bekväma med.

– Hunden kan också bli ängsligare och vaktigare, kanske för att den inte har någon könsidentitet.

Man ska alltså inte räkna med att hunden blir modigare efter en kastration, tvärtom är risken större att den blir mer rädd. Så en hanhund som bitit en människa som närmat sig matte eller husse uppvisar definitivt inte ett beteende som en kastration kan råda bot på.

– Den hunden blir inte bättre av en kastration. Det manliga könshormonet gör inte att en hund biter människor.

Anne-Sofie Lagerstedt avfärdar också idén om att man skulle kommunicera bättre med sin hund efter att den kastrerats.

– Nej, hur väl du och din hund kommunicerar med varandra är bara beroende av vilken sorts relation ni har byggt upp. Förr klippte vi svansar och öron, vilket tack och lov är förbjudet, men nu är det okej att ta bort könskörtlarna. Men det löser inte alla problem. Nej, en hund måste få vara hund.

 

Kastrera hunden – så här går det till

5 frågor att fundera på om du tänker kastrera din hund

Sugen på att läsa mer? Här kan du köpa lösnummer av Härliga Hund.

Kolla! Vi finns på Twitter också!

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail