Vi äger hund tillsammans!

Vi äger hund tillsammans!

Delat ansvar trippel glädje!

Johanna, Mari och Mine är tre generationer som äger hund tillsammans. Smart – och kul! Speciellt när det blivit tillökning.
– De blir sötare för varje dag som går, säger Johanna, med famnen full av valpar.

Fyra små lurvbollar ligger och sover i valplådan hemma hos Mine Berglund. Tiken Tessie passar på att få lite lugn och ro från sina valpar. Hon är en malteser och vit, som sig bör. Valparna går mer i brunt, med undantag för Tilly som är spräcklig, men så är pappan också en pomeranian.

– I början såg de mest ut som små råttor men nu blir de sötare för varje dag som går, konstaterar Johanna nöjt.

Johanna bor bara drygt en kilometer från mormor Mine och kommer ofta över för att hälsa på hos valparna. Fast hade hon fått välja helt själv hade hon velat ha lite större hundar … Hemma hos henne, mamma Mari och mormor Mine har det tidigare varit schäfrar som gällt.

Men så dog båda schäfrarna inom loppet av ett år och plötsligt fanns det ingen hund vare sig hemma hos mamma och pappa eller hos mormor. Till råga på allt gick även Mines man (och Johannas morfar) bort.

– Jag sa till mamma att nu får du skaffa en ny hund för det skulle bli för ensamt i huset annars, säger Mari.

Men ensam med hund skulle betyda att Mine skulle vara bunden på heltid.

– Jag ville ju ha möjlighet att resa så då kom vi på lösningen att äga en hund tillsammans, säger hon.

I stället för en ny schäfer blev det något helt annat.

– Man ska välja hund efter vilket syfte den har. Vi har alltid tränat och tävlat med våra hundar men nu ville vi ha en hund som i första hand skulle vara till sällskap och glädje. Det klarar Tessie med bravur, säger Mari.

– Och så ville vi ha en tik! De är lättare. De löper två gånger om året i stället för året om som hannar, fyller Mine i och skrattar.

Vid fyra veckor har de just fått börja äta fast föda.
Vid fyra veckor har de just fått börja äta fast föda.

Nu har Tessie alltså fått sin första valpkull. Och kanske den sista. Man ska ju kunna skiljas från valparna också.

Fast en valp har de bestämt sig för att behålla. När vi ses är det först lite oklart vilken av dem som ska få stanna. Men så enas de om Tilly, den spräckliga.

– Det brukar vara så. Om en valp i kullen avviker från de övriga så brukar man fastna för just den, säger Mine.

Att äga en hund ihop har massor av positiva effekter för alla tre. Framför allt finns det nästan alltid någon som kan vara hemma med hunden. Visserligen bor Tessie mest hos Mine, men om hon måste åka i väg lämnar hon bara in Tessie hos Mari. Och kniper det kan Johanna åka hem på rasten och gå ut med Tessie.

– Hon är en modern hund, hon har dubbelt boende, skrattar Mari.

– Hon har varit ensam så lite att vi faktiskt har varit tvungna att träna henne på det för det måste hunden klara, säger Mine.

De tre ägarna tar lite olika typer av ansvar. Mine sköter det mesta av den dagliga omvårdnaden, Mari tar hand om kloklippning och jobbigare besök hos veterinären medan Johanna tar hundbaden – och det mesta av uppfostran.

Hundsamarbetet funkar bra alltså. Och det märks att de gillar att umgås alla tre generationerna. Eller tja, fyra faktiskt. För Mines pappa Sven kommer plötsligt på besök också. Han bor i grannhuset. Och måste förstås titta till valparna ibland han med.

5 fördelar med att äga ihop

1. Lägre kostnad.

2. Delat ansvar.

3. Lättare att få hundvakt.

4. Var och en gör det den är bra på.

5. Slipper dåligt samvete.

Kanske vill du också läsa:

”När bara en vill ha hund – vad gör man?”

20 tips inför valpköpet

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail

Kommentarer