Människan är hundens bästa vän

Människan är  hundens bästa vän
Forskare har undersökt bandet mellan hundar och deras ägare. De hittade slående likheter med relationen mellan föräldrar och barn.

Människor har liksom många djur ett naturligt behov av nära relationer med andra av samma sort.  Men när det gäller husdjur kan de skapa djupa relationer inte bara med sina artfränder, utan även med sina ägare.

Sällskapshundar har levt tillsammans med människor i tusentals år. De är så väl anpassade till livet med människor att människor ofta ersätter hundarnas artfränder och övertar rollen som hundens huvudsakliga sociala partner. Relationen mellan hundar och deras ägare liknar på många sätt den djupa relationen mellan små barn och deras föräldrar. Det har forskare vid universitetet för veterinärmedicin i Wien kommit fram till.

Barn använder sina föräldrar som en ”säkerhetsbas” när de utforskar omvärlden. Lisa Horn vid Vetmeduni’s Messerli Research Institute har tittat närmare på fenomenet när det gäller hundar och deras ägare. Hundarna kunde få en matbelöning genom att manipulera interaktiva hundleksaker. Det visade sig att de var mindre benägna att arbeta för en matbelöning när deras ägare inte var där. Däremot påverkade det inte hundens motivation om ägaren manade på hunden eller var tyst.

I ett uppföljande försök ersattes ägaren av en okänd person. Hundarna interagerade knappast alls med främlingarna och det påverkade inte deras motivation om främlingen var där eller inte. Det var bara när ägarna var närvarande som hundarna var mer motiverade. Slutsatsen blev att ägarens närvaro är viktig för att hunden ska känna sig trygg. Studien visar att det finns en likhet mellan ”säkerhetsbas-effekten” mellan hundar och deras ägare och barn och föräldrar.

– Det överraskade oss verkligen att vuxna hundar beter sig som barn gentemot sina ägare, säger Lisa Horn.

 

 

Facebooktwittergoogle_plusredditpinterestlinkedinmail